rosannaoutsmarted

pratat igen. det känns som 100 år sedan sist, men nu är det pratat.
vad ska jag säga om samtalet? jag vet inte riktigt, men jag bara kände att jag
var tvungen att skriva av mej.. skriva nått, vad som helst!

jag har tagit mycket av dej, det märker jag verkligen.. det är jag glad för också :)
nu var det som om jag var du och du var jag, förvirringen var påtok för hög!
sen allt de du sa, hur ska jag tolka de? det lät som om du inte hade någon
koll på någonting, det kändes kanske inte bäst.. men du vet mer än du säger
tror jag.. antar jag.. känns det som iaf. mycket känslor märker jag..
skriver känns känns känns hela tiden.. men jag vet inte vad jag ska skriva annars.

det var lite skumt, men ändå skönt. spärren lossnade litegrann.
men jag har en fundering som jag aldrig fick svar på.. jag kanske inte
änns vill ha svar på den.. fick ju de på ett sätt kanske man kan säga. fan.